Tomas Blogg

Återigen...Allmänt

Posted by Tomas 2008-09-26 13:11:49

Ännu en gammal anekdot som har ett par år på nacken, men nyligen hände något liknande...

Två år sen:

I huset där jag bor är jag nästan den enda under 80. Det innebär att det alltid är lugnt och tyst i trappen och ingen spelar musik på morgonkvisten. Och eftersom jag är en lugn och stillsam person så gör jag sällan det heller. Och det gör tanterna glada. (Personer över 80 är nästan alltid tanter.)

En annan sak med tanter över 80 är att de inte är så långa och har svårt med olika saker. Eftersom jag kommer bra överens med tanterna så är de inte rädda att fråga mig om olika saker, såsom byte av brandvarnare och liknande... De är så tacksamma och som tack för hjälpen får man en läsk och en bulle eller motsvarande...
Det är mysig grannsämja, tycker jag...

Häromdagen så kom jag iofs underfund med en annan egenhet hos tanter över 80. De är nyfikna som fanken. Den rynkiga lilla nosen de har längst fram måste läggas i överallt. Fast på ett tantigt mysigt sätt, alltså...

Häromdagen hjälpte jag en av tanterna att montera brandvarnaren (det är ganska ofta sådant). Som tack för hjälpen gav hon mig en femtilapp. Döm om min förvåning. Det är en ganska kraftig 'prisökning' från läsk och bulle.
Lite senare samma dag hjälpte jag en annan tant med att bära ned en stol hon skulle slänga. Hon hade också höjt sin 'betalning' till en femtilapp.

Jag blev lite små-fundersam. Man vet ju att de pratar med varandra... Men så kom lösningen, tror jag.

Jag mötte den 'skvallrigaste' av tanterna i trapphuset i förrgår. Hon kallpratade lite, som tanter gör och jag hade på känn att hon ville fråga något, men inte riktigt visste hur hon skulle säga det.
Efter några minuters skruvande tar hon mig på armen och lutar sig fram.
"Tomas," säger hon tyst. "Om du har problem med ekonomin så får du försöka reda upp dem. Om du vill kan du låna lite av mig."
Jag tackar artigt nej, och säger att jag inte har några problem med ekonomin.
"Men du har ju inte betalt någon räkning under hösten," envisas hon.

Då slår det mig. Jag slängde min pappersinsamling häromdagen, och då åkte alla mina räkningar med. Eftersom jag betalar via internet så har jag alla avi-delar kvar. Det var något som tanterna inte visste... De som alltid skickar sina giron.

Någon tant har alltså gott igenom pappersinsamlingen (och det är iofs inte så gulligt) och sett mina räkningar, trott att jag har finansiella problem och meddelat de andra tanterna. Gemensamt har de då höjt 'hjälptaxan' så jag ska få ihop till mina räkningar.

Det tycker jag var sött, på något bisarrt, tantigt sätt.

Att dessutom veta att någon går igenom pappret man slänger är intressant... Ska nu köpa in ett antal herrtidningar och slänga i pappersinsamlingen. Då kommer de att tro att jag skaffat flickvän...
Möjligheterna är oändliga...

SvärmorsdrömAllmänt

Posted by Tomas 2008-05-08 13:53:41

Gissa om jag såg fram emot att börja gymnasiet. Hade några äldre kompisar som berättade om fester, tjejer, lite mer fester och ännu mer tjejer.

Med ett väldigt öppet sinne började jag gymnasiet och efter den inledande 'lära känna varandra'-perioden så var det dags för den stora stöten, trodde jag.

Precis då utkom den första fotokatalogen. Där kunde man ju spana in byten även i andra klasser. Coolt!

Nu är jag inte riktigt säker, men jag tror att fotokatalogen var fyra dagar gammal när en tjej sade till mig att 'hennes mamma tyckte att jag var sötast i klassen'. Det tog inte många timmar förrän jag fick höra samma sak från två andra tjejer från andra 'falanger', dvs det var helt oberoenda av varannat.

Jag behöver knappast förklara vad det innebar, va? Jag fick _ingen_ sex på hela gymnasiet. Vilken tjej i 17-årsåldern vill vara tillsammans med en kille som deras mamma gillar? Killarna som tjejerna på den tiden tittade efter var ju de 'farliga' killarna med lite rebelliska inslag. De skulle vara stora, halvkorkade och breda mellan ögonen.
Vi snälla och intelligenta blev snabbt förvisade till 'nördhörnan' där vi blev riktigt duktiga på Vändåtta och Plump.

Kan inte låta bli att fascineras över vad som attraherade tjejer på den tiden... (inte nu heller, iofs.) Varför var farlig bättre än snäll? Fanns det ingen som helst självbevarelsedrift och framförhållning? Insåg de inte att vi snälla hade följt med överallt om vi bara fått en liten vink? Eller var det just det som gjorde oss så ointressanta?

Tur att man är i den åldern då detta har börjat vända. Snäll och intelligent uppskattas klart mer runt 30 än runt 20.

Och för att riktigt skratta bäst så träffade jag en av de 'farliga' killarna häromdagen. Robban kallades han då, och Robban kallades han än. Han var nästan flintskallig, hade ölmage, jobbade på ett jobb han haft i 12 år och hatade, samt hade 3 underhållsbidrag att pröjsa varje månad. Han tycker fortfarande att det är kul att åka raggarbil runt torget och visa rumpan för alla. Öl-kontot är nästan lika stort som hyran. Han har nya (hoppas jag) t-shirts med Megadeth och Kiss.
Han var dock lite förundrad över att 'brudarna sinat' som han uttryckte det...

Han är en hygglig kille egentligen, tror jag, men jag kunde inte låta bli att förundras över hur han fastnat i sin 'cool-kille'-roll han hade för 15 år sedan...

Stig åt sidan, Robban, det är dags för oss saktmodiga och snälla att ta över världen, som det är skrivet.

Good guys finish last, but are worth the wait... Eller?

SkillnadAllmänt

Posted by Tomas 2008-05-06 14:10:50

Skillnaden mellan en vanlig strand och en hundbadstrand är att på hundbadstranden slipper man bajs i sanden och vattnet.

Upptäckte jag häromdagen när jag promenerade på en vanlig strand...

Bara så du vet.

GravstenAllmänt

Posted by Tomas 2008-02-26 15:17:32

Det sägs att bara döden (och skatter) är 100 % säkert.
Nu har engelska forskare hittat åldersgenen på vissa möss, så nu lever de ungefär dubbelt så länge som sina kompisar, de obehandlade mössen.
Då är det ju bara en fråga om tid innan de hittar den på människor, och hittar de den så är det inte ens säkert att man kommer att bli gammal och dö.

Men, om det skulle vara så att man mot förmodan kolar vippen, trots forskningens framsteg så är det bäst att vara på den säkra sidan med sin Gravsten.
Det skulle vara tråkigt att ha levt ett helt liv och det enda som står på ens gravsten är mellan vilka år man har levt. Lite bättre fantasi än så får man allt ha.

Så jag har funderat på vad det ska stå på min. Förhoppningsvis har man ju en sisådär 40-50 år till på sig att fundera, men det är bra att vara ute i god tid.

Har några förslag:

* Begravd Levande

* På det hela taget hade jag hellre varit i Bollnäs!

* Jag sade ju att jag var sjuk...

* Är jag gift ska det stå "Tomas - Punktlig make, ******* - Kommer strax"

* Här var det ju livat

* Ah, ah, ah, ah Staying Alive!

Min personliga favorit finns i Örkelljunga. "Den som går på min grav kommer att drabbas av evig förbannelse och olycka." (Där har man ju fikat en gång för att se om den funkade...)

Vad vill DU ha på din gravsten...?

Visst finns GudAllmänt

Posted by Tomas 2008-02-25 11:53:04

Jag undrar hur många som hoppade över den här bloggen för de trodde att de skulle få en religiös föreläsning.
Fast det kommer det att bli, på sätt och vis.

Det finns olika sorters troende personer.
1. De som inte träffat Gud, men tror på honom.
2. De som träffat Gud och tror på honom.

Själv tillhör jag den ytterst smala kretsen folk som träffat Gud, men inte tror på honom.
I mitten på 80-talet träffade jag Gud. Han var över på en fika och jag frågade lite saker om framtiden. "Tja," muttrade han. "Köp aktier i Fermenta. Starta en skrivmaskinsfabrik..."
Tja, så där höll han på. Och ärligt talat, vem kan tro på en som säger så där?

Men det jag upptäckte var att Gud har ett sjukt sinne för humor.
Han slänger ned ett träd i Paradiset och säger: "Gör vad ni vill, men ät inte frukterna därifrån."
Det spelar ingen roll om Eva eller Adam hade ignorerat det där trädet i åratal. När Gud hade tröttnat på att vänta skulle han ändå bara komma på ett nytt hyss.
Gud är som en bråkig tonåring som klär toasitsen med gladpack, som lägger sand i bensintanken eller fixar punktering på din cykel.
Det kvittar vad du gör; han kommer ändå alltid åt dig till sist.

Och det är just den sjuka humorn som är beviset på att Gud existerar. Vem tror du det är som gör så att batterierna i väckarklockan tar slut på natten då du har en viktig anställningsintervju tidigt på morgonen? Vem ser till så att tåget är i tid för en gångs skull när du har försovit dig? Om du ställer din skruttiga bil bland många nya, vem tror du ser till att just din blir stulen? Vem ser till att du har punktering när du måste iväg snabbt?

Så nästa gång du råkar ut för något av ovanstående, eller du bara känner att världen skrattar åt dig, tänk då på att det är en 'Act of God'. Så känns det inte så farligt längre, för du hade ändå inte kommit undan.

More CowbellAllmänt

Posted by Tomas 2008-02-20 12:14:23


I need more cowbell...

TräningAllmänt

Posted by Tomas 2008-02-20 12:08:21

Jag har styrketränat ganska länge. Kanske inte så regelbundet eller så hårt, men lite av och till i något år. Jag kan ärligt säga att det inte är ett dugg kul.


Så jag pratade med en vän som är en riktig jogging-fanatiker. Han försäkrade mig om att det var det bästa man kunde göra. Det var hur skönt som helst och man fick en riktig adrenalinkick när man sprungit.
Jag borde veta bättre, men han var mycket övertalande och jag köpte mig ett par spring-skor. En fin (och dyr) modell med luftdämpning, viktkompensation, hålfotsstöd, osv osv. Ja, de hade nog allt utom hjul och blinkers.
Jag var i alla fall nöjd, för det skulle ju vara så kul och skönt.

Jag sammanfattar: FAN HELLER!


Det verkar som jag har kondition som en lungsjuk pormask, för jag tycker bara det är jobbigt.
Har nu hållit på ett tag, men skoj blir det inte. Och kul? Det kan jag inte påstå. Och den enda adrenalinkicken jag får är den faktiska döds-skräck som infinner sig när jag tror att jag håller på att dö för att hjärtat känns som det ska sprängas. Den känslan är inte så mysig som man kan tro...


Nu har jag sprungit i några veckor (ganska regelbundet) och har då den här lilla frågan:
När blir det skönt? Inte före, under eller efter i alla fall.
Eller ska jag plåga mig i något år till innan det blir skönt?